↧
Underbar kväll
↧
God morgon sverige
↧
↧
Nybörjarkursens helgtur 19-20/6
Efter två kvällspaddlingar på Ekoln var det dags för nybörjarkursens helgtur med FF Uppsala.
För att vi skulle ha en chans att hinna med 9-färjan till Gräsö så valde vi att vara tidiga och packa klart kärran med alla kajaker redan innan 7, som var den tidigare bestämda mötestiden.
![]()
Göran, Shanti och jag var klara lagom till straxt före sju och när deltagarna kom var det bara att packa i deras grejer i bilarna och dra iväg mot kusten.
![]()
Göran tar emot deltagarna, Ida, Gunilla och Mattias.
Vi kom med 9-färjan med bra marginal och han även före alla fiskebåtar som skulle till Äspskäret. Det är det nya modet, en fet 4-hjulsdriven pick-up med en rejäl motorbåt med tjugo spöhållare och förhoppningsvis lika många spön, som skall vara ute över dagen eller tops två dagar. Det fanns knappt plats för en enstaka personbil tidigare, men nu skall vi också konkurera med ett tiotal ekipage med släp...
![]()
Vi kom oss iväg efter lite packningstrix då inte allas packning var kajakanpassade.
Målet för dagen var Söderskäret, men vi snirklade kring lite på vägen dit
![]()
Dimman kom och gick, Gunilla, Karin och Shanti kollar på kartan.
![]()
Lunch blev det på nordvästra spetsen av Lilla Risten och då tittade solen igenom en sväng.
Efter att ha rundat Jakobsaskärets norra så tog vi sikte, eller... vi tog en kurs som var lite hög så istället för att gå mot sidan av Söderskäret så missade vi om hamnade söder om... Jag hade missbedömt var vi utgick ifrån, men det löste sig ju ändå när vi såg skäret komma fram ur dimman.
![]()
Karin ser nöjd ut att vi är framme vid Söderskäret.
![]()
När lägerslagningen var klar började dimman att lätta och det kom fram en skärgård öster om oss, som inte funnits där tidigare...
![]()
Ledargänget:
Middagsdax, Göran och Jag har just avslutat vår SOS-förrätt (Smör-Ost-Sill) och väntar på Shanti som värmer vår Quornfärs till vår fullmatade Tacobuffé.
Efter det blev det chokladpudding och till det en god whisky.
![]()
Gunilla, Karin, Linda och Jessica gjorde också trerätters...
![]()
Fredrik och Mattias körde grillat kött, kokt potatis, färsk sparris och zatziki och till det en flaska rött...
![]()
Kvällen blev fin, all dimma försvann, all vind försvann och kvar blev bara en spegelblank skärgård i solnedgång.
Mattias, Fredrik, Ida och Sara njuter av solen.
![]()
Även jag trivs i den nedgående solen...
![]()
Klockan är tio när solen tangerar topparna denna kväll, två dagar innan sommarsolståndet.
![]()
Även Göran tittar högaktande på solen och med månen bredvid sig...
![]()
Söndag morgon, strålande sol och vindstilla. Ser ut att bli en fantastisk dag. Efter att vi lyssnat av väderprognosen så är vi inte lika övertygade längre.
Jenny och San äter frukost och Shanti kopplar av.
![]()
Klockan 10:17 sitter alla i kajakerna och vad händer då... regn! Inte några större mängder (till att börja med), men ändå...
![]()
Vintern har varit hård, även för ett och annat rådjur (tro att det är ett sådant...) som troligen gått ner sig i isen eller drivit hit, utanför Matsabådan
![]()
Efter att regnet tilltog avtog fotografernadet, det blir sällan bra, med vattenstänk på linsen och suddiga bilder till följd. Lunchen intogs i regn under en tarp på Högalmen. Vi fortsatte sedan ner till ön Böte innan vi vände fören norrut tillbaka till bilarna för hemfärd. Det var ett ganska trött gäng som konvojade tillbaka till Uppsala för avlastning, men i regn så går det ganska fort att lossa 11 kajaker då alla har god ambition att komma därifrån.
Det var det... Nu har 10 nybörjare en bra grund att stå på och kalla sig för kajakpaddlare ;-)
/Rob
För att vi skulle ha en chans att hinna med 9-färjan till Gräsö så valde vi att vara tidiga och packa klart kärran med alla kajaker redan innan 7, som var den tidigare bestämda mötestiden.

Göran, Shanti och jag var klara lagom till straxt före sju och när deltagarna kom var det bara att packa i deras grejer i bilarna och dra iväg mot kusten.

Göran tar emot deltagarna, Ida, Gunilla och Mattias.
Vi kom med 9-färjan med bra marginal och han även före alla fiskebåtar som skulle till Äspskäret. Det är det nya modet, en fet 4-hjulsdriven pick-up med en rejäl motorbåt med tjugo spöhållare och förhoppningsvis lika många spön, som skall vara ute över dagen eller tops två dagar. Det fanns knappt plats för en enstaka personbil tidigare, men nu skall vi också konkurera med ett tiotal ekipage med släp...

Vi kom oss iväg efter lite packningstrix då inte allas packning var kajakanpassade.
Målet för dagen var Söderskäret, men vi snirklade kring lite på vägen dit

Dimman kom och gick, Gunilla, Karin och Shanti kollar på kartan.

Lunch blev det på nordvästra spetsen av Lilla Risten och då tittade solen igenom en sväng.
Efter att ha rundat Jakobsaskärets norra så tog vi sikte, eller... vi tog en kurs som var lite hög så istället för att gå mot sidan av Söderskäret så missade vi om hamnade söder om... Jag hade missbedömt var vi utgick ifrån, men det löste sig ju ändå när vi såg skäret komma fram ur dimman.

Karin ser nöjd ut att vi är framme vid Söderskäret.

När lägerslagningen var klar började dimman att lätta och det kom fram en skärgård öster om oss, som inte funnits där tidigare...

Ledargänget:
Middagsdax, Göran och Jag har just avslutat vår SOS-förrätt (Smör-Ost-Sill) och väntar på Shanti som värmer vår Quornfärs till vår fullmatade Tacobuffé.
Efter det blev det chokladpudding och till det en god whisky.

Gunilla, Karin, Linda och Jessica gjorde också trerätters...

Fredrik och Mattias körde grillat kött, kokt potatis, färsk sparris och zatziki och till det en flaska rött...

Kvällen blev fin, all dimma försvann, all vind försvann och kvar blev bara en spegelblank skärgård i solnedgång.
Mattias, Fredrik, Ida och Sara njuter av solen.

Även jag trivs i den nedgående solen...

Klockan är tio när solen tangerar topparna denna kväll, två dagar innan sommarsolståndet.

Även Göran tittar högaktande på solen och med månen bredvid sig...

Söndag morgon, strålande sol och vindstilla. Ser ut att bli en fantastisk dag. Efter att vi lyssnat av väderprognosen så är vi inte lika övertygade längre.
Jenny och San äter frukost och Shanti kopplar av.

Klockan 10:17 sitter alla i kajakerna och vad händer då... regn! Inte några större mängder (till att börja med), men ändå...

Vintern har varit hård, även för ett och annat rådjur (tro att det är ett sådant...) som troligen gått ner sig i isen eller drivit hit, utanför Matsabådan

Efter att regnet tilltog avtog fotografernadet, det blir sällan bra, med vattenstänk på linsen och suddiga bilder till följd. Lunchen intogs i regn under en tarp på Högalmen. Vi fortsatte sedan ner till ön Böte innan vi vände fören norrut tillbaka till bilarna för hemfärd. Det var ett ganska trött gäng som konvojade tillbaka till Uppsala för avlastning, men i regn så går det ganska fort att lossa 11 kajaker då alla har god ambition att komma därifrån.
Det var det... Nu har 10 nybörjare en bra grund att stå på och kalla sig för kajakpaddlare ;-)
/Rob
↧
Dags att klippa navelsträngen?
I mitt jobb kommer jag i kontakt med flertalet nätägare och stadsnät i Sverige och de bygger alla fiber för fulla skaft, men inte i Uppsala förstås... I och för säg finns något som heter Uppsala Stadsnät, men det är ett avsomnat bolag som med nöd och näppe ger företag möjlighet att komma någon vart i staden...
Ut till våra provinser kommer det ta många år till innan någon kommer med fiber, alltså missförstå mig rätt, det finns fiber och ganska gott om det också, men ingen har velat göra jobbet och bygga ett nät för att koppla samman husen och möjliggöra ett fibernät till villor och lägenheter.
Själv har jag ganska länge funderat på hur jag skall bli av med Telias fasta telefonkostnad på 145kr/månad + nummerpresentatör för 20 kr ytterligare, summa summarum 1980 kr per år INNAN jag ringt ett enda samtal.
Men vad då, klipp linan och skaffa mobiltelefon... Gärna eller nja, men visst. Problemet: ADSL Bredband. Går endast att få i kombination med fast telefon.
Efter lite efterforskningar framför allt för att få möjlighet att ha flera datorer med tillgång till ett mobilt bredband i sommarstugan så fann jag en router som heter Dovado och deras senaste alster 4GR. Med denna så får man 4x10/100/1000 fasta ethernetanslutningar för datorer, skrivare och nätdiskar samt ett trådlöst B/G/N nät med MIMO så det är en ganska schyst bredbandsrouter... MEN den kan också hantera ett USB-modem för mobilt bredband eller rättare sagt ALLA som du kan hitta på marknaden. Stoppa in USB´n starta upp routern, gå in i konfigurationen och kör wizzarden och du har ett bredband tillgängligt för flera datorer på ett mobilt modem.
Dovado 4GR
![]()
Vi har nu testat detta ett tag, både med Telia och Tele2 och båda fungerar helt perfekt.
Självklart klarar det av vardagssurfning som mail, FB, diverse nyhetssidor och sådant lättvikts, men det fungerar även att köra SVT Play och liknande tjänster. Jag körde både Youtube på 480 och SVT play samtidigt och det flöt på hur smidigt som helst med undantag för ett par hostningar under en timme ungefär.
Och om vi kan använda mobilt bredband så behöver vi inte ha fast telefon. De flesta mobiloperatörerna, ja inte Telia då, har något som de kallar Hemtelefon via mobilnätet. Då är det en mobilrouter med telefonutgång på som man placerar vi första uttaget och kopplar in husets telenät till. Alla inkommande samtal kommer via det gamla fasta telefonnumret, eller för all del ett nytt om man hellre vill det och du använder dina vanliga telefoner hemma, både fasta och trådlösa som tidigare.
Lösningen är dessutom bara att packa ner och ta med till sommarstugan eller husvagnen när man skall iväg. Nice.
På detta viset kan man vara "hemma" fast man är borta och ha åtkomst till sin hemtelefon och bredband!
Jag har kollat upp kostnaden för detta och det rör sig om fasta avgifter på ca. 2000 kr per år som vi kan spara på detta.
För detta får vi kanske en funktion som inte är lika stabil, men mycket mer mobil och billigare. OM vi skulle behöva ringa 112 och vår Tele2 lösning inte fungerar så har vi även ett par mobiler så... och om mobila bredbandet skulle lagga någon kväll så får man väl ta en extra promenad med hunden eller liknande.
Sedan vem man skall välja som leverantör, det får man självklart testa där man bor så att det fungerar. Hos oss finns två alternativ som fungerar på bredbandet; Telia och Tele2. Telia är som vanlig dyrast och har dessutom tak på nedtankningsvolym så de har aldrig varit ett alternativ. Tele2 ser det ut som det blir. De två andra, Telenor och 3 har även de tjänster utan volymtak, vilket jag ser som ett måste om man skall använda sig av streamade tjänster som play-TV, Webradio och Spotify i någon större utsträckning, men de fungerar inte hos oss.
Hu, det blev en lång utläggning, men kanske det kan vara alternativ till några av er, det finns i alla fall pengar att spara på detta.
/Rob
Ut till våra provinser kommer det ta många år till innan någon kommer med fiber, alltså missförstå mig rätt, det finns fiber och ganska gott om det också, men ingen har velat göra jobbet och bygga ett nät för att koppla samman husen och möjliggöra ett fibernät till villor och lägenheter.
Själv har jag ganska länge funderat på hur jag skall bli av med Telias fasta telefonkostnad på 145kr/månad + nummerpresentatör för 20 kr ytterligare, summa summarum 1980 kr per år INNAN jag ringt ett enda samtal.
Men vad då, klipp linan och skaffa mobiltelefon... Gärna eller nja, men visst. Problemet: ADSL Bredband. Går endast att få i kombination med fast telefon.
Efter lite efterforskningar framför allt för att få möjlighet att ha flera datorer med tillgång till ett mobilt bredband i sommarstugan så fann jag en router som heter Dovado och deras senaste alster 4GR. Med denna så får man 4x10/100/1000 fasta ethernetanslutningar för datorer, skrivare och nätdiskar samt ett trådlöst B/G/N nät med MIMO så det är en ganska schyst bredbandsrouter... MEN den kan också hantera ett USB-modem för mobilt bredband eller rättare sagt ALLA som du kan hitta på marknaden. Stoppa in USB´n starta upp routern, gå in i konfigurationen och kör wizzarden och du har ett bredband tillgängligt för flera datorer på ett mobilt modem.
Dovado 4GR

Vi har nu testat detta ett tag, både med Telia och Tele2 och båda fungerar helt perfekt.
Självklart klarar det av vardagssurfning som mail, FB, diverse nyhetssidor och sådant lättvikts, men det fungerar även att köra SVT Play och liknande tjänster. Jag körde både Youtube på 480 och SVT play samtidigt och det flöt på hur smidigt som helst med undantag för ett par hostningar under en timme ungefär.
Och om vi kan använda mobilt bredband så behöver vi inte ha fast telefon. De flesta mobiloperatörerna, ja inte Telia då, har något som de kallar Hemtelefon via mobilnätet. Då är det en mobilrouter med telefonutgång på som man placerar vi första uttaget och kopplar in husets telenät till. Alla inkommande samtal kommer via det gamla fasta telefonnumret, eller för all del ett nytt om man hellre vill det och du använder dina vanliga telefoner hemma, både fasta och trådlösa som tidigare.
Lösningen är dessutom bara att packa ner och ta med till sommarstugan eller husvagnen när man skall iväg. Nice.
På detta viset kan man vara "hemma" fast man är borta och ha åtkomst till sin hemtelefon och bredband!
Jag har kollat upp kostnaden för detta och det rör sig om fasta avgifter på ca. 2000 kr per år som vi kan spara på detta.
För detta får vi kanske en funktion som inte är lika stabil, men mycket mer mobil och billigare. OM vi skulle behöva ringa 112 och vår Tele2 lösning inte fungerar så har vi även ett par mobiler så... och om mobila bredbandet skulle lagga någon kväll så får man väl ta en extra promenad med hunden eller liknande.
Sedan vem man skall välja som leverantör, det får man självklart testa där man bor så att det fungerar. Hos oss finns två alternativ som fungerar på bredbandet; Telia och Tele2. Telia är som vanlig dyrast och har dessutom tak på nedtankningsvolym så de har aldrig varit ett alternativ. Tele2 ser det ut som det blir. De två andra, Telenor och 3 har även de tjänster utan volymtak, vilket jag ser som ett måste om man skall använda sig av streamade tjänster som play-TV, Webradio och Spotify i någon större utsträckning, men de fungerar inte hos oss.
Hu, det blev en lång utläggning, men kanske det kan vara alternativ till några av er, det finns i alla fall pengar att spara på detta.
/Rob
↧
Yttre havsbanden, Singö skärgård
Årets varmaste dag, då är det läge att dra till havs.
Prognosen lovade fint väder och svaga vindar så vi satte mål på yttre havsbanden utanför Singö
![]()
Lars Kristian och jag lastade av vid lotskajen på Singö, innanför Svartklubben.
Lite Paul McArtney känsla när man ser dessa två Skim Distance...
Ebony and Ivory, lives together in perfect harmony...
Lars Kristians Skim är en "one-of", svart med gula ränder, en riktig geting eller kanske AIK:are...
![]()
Vi paddlade söder om Svartklubbens fyr, korsade över på västsidan av Måssten och vidare upp till Långhällarna för lunch.
Efter lunch satte vi kurs mot Stor-Roten, en gammal militärö med massor av skumma lämningar...
![]()
Platå för stridsledning och sikte. för de kanoner som fanns på denna och några andra öar runt Singö, för att stänga av Östersjön mellan Sverige och Åland, under andra världskriget.
![]()
Understens fyr, ser nära ut, men den håller sig 5-6 km bortom Stor-Roten. En annan dag...
![]()
Utsikt från en batteriplats, söder ut, Svartklubbens fyr sticker upp.
![]()
Magnifik utsikt från "bergen" fast det såg mest ut som betong med storsten...
![]()
Tourguide Stölen in action.
Sedan paddlade vi tillbaka mot Singö, med en fikarast på Fisö. Vinden hade tilltagit och vridit till sydost så vi fick sidsjö som var lite stökig, inte särskilt höga vågor, men just lite burdusa. Sista biten in från Fisö till Singö hade vi i stort sett rak motvind och mer vågor, men det gick kanon och vi höll ett bra tempo på 6-7 km/h.
![]()
Tillbaka vid lotshuset vid Svartklubben, vattnet är fortfarande skvalpigt, men vi har kommit i lä.
En trevlig dag med 22 grader i skärgården, när alla där hemma satt och flämtade med 32 grader...
22 km paddlat
/Rob
Prognosen lovade fint väder och svaga vindar så vi satte mål på yttre havsbanden utanför Singö

Lars Kristian och jag lastade av vid lotskajen på Singö, innanför Svartklubben.
Lite Paul McArtney känsla när man ser dessa två Skim Distance...
Ebony and Ivory, lives together in perfect harmony...
Lars Kristians Skim är en "one-of", svart med gula ränder, en riktig geting eller kanske AIK:are...

Vi paddlade söder om Svartklubbens fyr, korsade över på västsidan av Måssten och vidare upp till Långhällarna för lunch.
Efter lunch satte vi kurs mot Stor-Roten, en gammal militärö med massor av skumma lämningar...

Platå för stridsledning och sikte. för de kanoner som fanns på denna och några andra öar runt Singö, för att stänga av Östersjön mellan Sverige och Åland, under andra världskriget.
.jpg)
Understens fyr, ser nära ut, men den håller sig 5-6 km bortom Stor-Roten. En annan dag...

Utsikt från en batteriplats, söder ut, Svartklubbens fyr sticker upp.
.jpg)
Magnifik utsikt från "bergen" fast det såg mest ut som betong med storsten...

Tourguide Stölen in action.
Sedan paddlade vi tillbaka mot Singö, med en fikarast på Fisö. Vinden hade tilltagit och vridit till sydost så vi fick sidsjö som var lite stökig, inte särskilt höga vågor, men just lite burdusa. Sista biten in från Fisö till Singö hade vi i stort sett rak motvind och mer vågor, men det gick kanon och vi höll ett bra tempo på 6-7 km/h.

Tillbaka vid lotshuset vid Svartklubben, vattnet är fortfarande skvalpigt, men vi har kommit i lä.
En trevlig dag med 22 grader i skärgården, när alla där hemma satt och flämtade med 32 grader...
22 km paddlat
/Rob
↧
↧
Another day in Paradise
Semester utanför Ö-vik. Idag har det varit vattenlek på programmet, paddling och bad.
Vi hade 23 i luften och 21 grader i vattnet på förmiddagen, men det gick över till 17-18 i vattnet på eftermiddagen när vinden vände så det blev lite bitigare för en kruka som jag...
Det blev några paddlingssvängar runt också, både runt Bergöfjärden och runt Bergöarna.
![]()
Iväg från kajen, ingen ville följa med i Capellan...
![]()
Ut till ytterbandet för att "hälsa på havet"
![]()
En fågelfamilj hastade iväg för att komma undan den store jägaren... skulle det vara jag?
![]()
Höga kusten va? Branta berg på sina ställen.
![]()
Kermit-Grönt sjögräs på botten, jag vet inte om det är ett bra eller dåligt tecken, det har inte varit på samma sätt tidigare.
![]()
Mellan lilla Bergön och måsön, grunt och mycket smygare, fast en del syntes fint även ovanför.
![]()
På nordsidan av stora Bergön
![]()
Skuggande berg som gav lä, sydvinden och sjöbrisen hade piskat upp lite kraft mellan stora och lilla Bergön.
![]()
Tillbaka vid kajen igen, är det en vit t-shirt? nope...
/Rob
Vi hade 23 i luften och 21 grader i vattnet på förmiddagen, men det gick över till 17-18 i vattnet på eftermiddagen när vinden vände så det blev lite bitigare för en kruka som jag...
Det blev några paddlingssvängar runt också, både runt Bergöfjärden och runt Bergöarna.

Iväg från kajen, ingen ville följa med i Capellan...

Ut till ytterbandet för att "hälsa på havet"

En fågelfamilj hastade iväg för att komma undan den store jägaren... skulle det vara jag?

Höga kusten va? Branta berg på sina ställen.

Kermit-Grönt sjögräs på botten, jag vet inte om det är ett bra eller dåligt tecken, det har inte varit på samma sätt tidigare.

Mellan lilla Bergön och måsön, grunt och mycket smygare, fast en del syntes fint även ovanför.

På nordsidan av stora Bergön

Skuggande berg som gav lä, sydvinden och sjöbrisen hade piskat upp lite kraft mellan stora och lilla Bergön.

Tillbaka vid kajen igen, är det en vit t-shirt? nope...
/Rob
↧
Å regnet det bara öser ner...
↧
God morgon
↧
Uppföljningstur med FF
Helgen 21-22 augusti var det dax för uppföljningstur för de som gått våra nybörjarkurser i år och förra året.
Vi hade tolv anmälda med en vecka kvar, men sedan föll de bort en efter en och vi fick med oss fem deltagare och fyra ledare.
![]()
Vi satte i vid Rävsnäs brygga, inte så långt från Kapellskär.
![]()
Ursprungstanken var att vi skulle gå till Håkansskär eller Vattungarna för övernattning, men vi hade en illavarslande vindprognos för söndagen så vi valde att ta oss ut till Vattungarna för en fika och återvända inåt igen för att få en kortare tur hem om prognosen skulle vara sann...
![]()
![]()
Vi fick kampera ihop med lite större båtar än kajaker...
![]()
Vattungarna var en massa mysiga små kobbar ute i ytterskärgården, skulle säkert ha varit ett mysigt ställe att övernatta på. En annan gång...
![]()
![]()
Vi paddlade innåt igen och kom fram till norra sidan av Gisslingö. Som så många andra öar i skärgården så var även denna en gammal militärö, med tydliga spår av det kalla kriget. Vi kom på plats och han precis få upp tält och in vår packning när det började ösregna. Det höll på en ca. en timme med lite inslag av åska.
Efter regn kommer sol brukar man säga och så även för oss. Vi kunde sitta ute och spisa vår middag i sol (även om det kom en restskur...)
![]()
På morgonen var det finväder, men vi såg att vinden låg på bra från väst-sydväst.
![]()
Vi valde att paddla iväg på ostsidan av Gisslingö, fick en lite skvalpig överfart mellan Korsö och Trollskäret innan vi fick en fika vid Långskäret.
Efter fika gick vi över på nordsidan av Tjockö, rundade Rovholmen och under den låga bron, med en liten incident, fast inget som inte ett set nya torra kläder kunde ordna.
Med tanke på vädret och att vi ville få lite trevlig sträcka så valde vi att paddla över från Tjockö till Brännäs udde för att fortsätta in till Gräddö istället för Rävsnäs.
Överfarten blev riktigt skvalpig med fina sidvågor som tenderade till att bryta, men vi höll en fin formation över farleden och alla klarade det galant.
Innan vi kom fram till Gräddö stannade vi för att få oss en lunch i solen.
En trevlig helg med trevligt väder, tack alla som var med!!
Vi paddlade 20+14km
/Rob
Vi hade tolv anmälda med en vecka kvar, men sedan föll de bort en efter en och vi fick med oss fem deltagare och fyra ledare.
Vi satte i vid Rävsnäs brygga, inte så långt från Kapellskär.
Ursprungstanken var att vi skulle gå till Håkansskär eller Vattungarna för övernattning, men vi hade en illavarslande vindprognos för söndagen så vi valde att ta oss ut till Vattungarna för en fika och återvända inåt igen för att få en kortare tur hem om prognosen skulle vara sann...
Vi fick kampera ihop med lite större båtar än kajaker...
Vattungarna var en massa mysiga små kobbar ute i ytterskärgården, skulle säkert ha varit ett mysigt ställe att övernatta på. En annan gång...
Vi paddlade innåt igen och kom fram till norra sidan av Gisslingö. Som så många andra öar i skärgården så var även denna en gammal militärö, med tydliga spår av det kalla kriget. Vi kom på plats och han precis få upp tält och in vår packning när det började ösregna. Det höll på en ca. en timme med lite inslag av åska.
Efter regn kommer sol brukar man säga och så även för oss. Vi kunde sitta ute och spisa vår middag i sol (även om det kom en restskur...)
På morgonen var det finväder, men vi såg att vinden låg på bra från väst-sydväst.
Vi valde att paddla iväg på ostsidan av Gisslingö, fick en lite skvalpig överfart mellan Korsö och Trollskäret innan vi fick en fika vid Långskäret.
Efter fika gick vi över på nordsidan av Tjockö, rundade Rovholmen och under den låga bron, med en liten incident, fast inget som inte ett set nya torra kläder kunde ordna.
Med tanke på vädret och att vi ville få lite trevlig sträcka så valde vi att paddla över från Tjockö till Brännäs udde för att fortsätta in till Gräddö istället för Rävsnäs.
Överfarten blev riktigt skvalpig med fina sidvågor som tenderade till att bryta, men vi höll en fin formation över farleden och alla klarade det galant.
Innan vi kom fram till Gräddö stannade vi för att få oss en lunch i solen.
En trevlig helg med trevligt väder, tack alla som var med!!
Vi paddlade 20+14km
/Rob
↧
↧
Rullskidor - Himmel eller helvete...
Jag har som kanske har framgått för några, planer på att åka Vasaloppet i vår och inser att för det är rullskidor en bra träningsform.
Gick sta och köpte ett par Ski-Go Carbon 780 Classic, dessa skulle vara bra till nybörjare, gjorda i kolfibersandwich så att det skulle vara fin flex i dem.
![]()
Stack iväg, glad i hågen för premiär på en bit cykelbana och tyckte direkt att det verkade skumt att de ville dra så mycket åt vänster. Kom hem och läste på internet och insåg att det var ganska vanligt att rullisar drog åt något håll och att man kunde lossa på framhjulen och dra fast dem igen så skulle det bli bättre. Sagt och gjort, iväg igen och testade... Kom dock inte så långt innan det gnekade om ena skidan och det gick tungt... Ena bakdäcket hade släppt i limningen från fälgen så gummihjulet åkte i sidled mellan gafflarna... Skit. Iväg till Team Sportia för att få reklamera hjulet, inga problem fick ett nytt direkt.
Dåså, test igen men med samma fenomen, vänsterdrag.
När jag kom hem så tog jag fram långpasset för att kolla om hjulen linjerade med varandra... Not! På båda skidorna stod hjulen i vänstersväng. Jag insåg att det skulle gå att justera eftersom gafflarna var lösa, en på vänster och en på höger sida av skidan, med två genomgående skruvar igenom själva skidan. Efter att ha lossat och riktat båda skidorna och de var raka med långpasset såg jag fram mot ett nytt test.
Den här gången gick skidan mycket bättre, i alla fall ett tag, innan ena skidan ville dra vänster igen. Skit. Kollade med långpasset igen efter hemkomst... snett. Efter ytterligare ett test med samma resultat så ledsnade jag och åkte tillbaka till Team Sportia för att reklamera skidan.
Det var inga problem, de hade haft flera klagomål på modellen och de erbjöd mig en annan skida istället. Några hundringar dyrare, men de rabatterade mig så att det inte kostade något extra. Superservice!!
![]()
Nu blev det Pro-Ski C2 istället. En skida som världseliten åker på, gjord i aluminium, lite mer stabil och mindre flex.
Premiär blev det igår, på samma bit cykelbana som de andra skidorna testades för första gången...
Men hallå... Detta är rullskidor, vad det andra var, det vete tusan! Vilken skillnad.
Dessa gick ganska rakt, men var lätta att svänga med lite kantning och de rullade lättare, utan för den skull vara utan motstånd.
Kapade direkt tid, både genom att de rullade lättare, men också för att jag inte behövde slita med att hålla kursen, det gav sig i stort sett själv.
Nu är jag taggad igen för att köra rullisar, om det skulle ha varit som mina första Ski-Go, då hade lag lagt ner rullskidsträningen redan nu och ägnat mig åt något annat.
Team Sportia har åter igen visat att de vill ha mig kvar som kund och de kommer att få första tjing på ett par nya skidor när Kung Bore kommer bullrande.
/Rob
Gick sta och köpte ett par Ski-Go Carbon 780 Classic, dessa skulle vara bra till nybörjare, gjorda i kolfibersandwich så att det skulle vara fin flex i dem.

Stack iväg, glad i hågen för premiär på en bit cykelbana och tyckte direkt att det verkade skumt att de ville dra så mycket åt vänster. Kom hem och läste på internet och insåg att det var ganska vanligt att rullisar drog åt något håll och att man kunde lossa på framhjulen och dra fast dem igen så skulle det bli bättre. Sagt och gjort, iväg igen och testade... Kom dock inte så långt innan det gnekade om ena skidan och det gick tungt... Ena bakdäcket hade släppt i limningen från fälgen så gummihjulet åkte i sidled mellan gafflarna... Skit. Iväg till Team Sportia för att få reklamera hjulet, inga problem fick ett nytt direkt.
Dåså, test igen men med samma fenomen, vänsterdrag.
När jag kom hem så tog jag fram långpasset för att kolla om hjulen linjerade med varandra... Not! På båda skidorna stod hjulen i vänstersväng. Jag insåg att det skulle gå att justera eftersom gafflarna var lösa, en på vänster och en på höger sida av skidan, med två genomgående skruvar igenom själva skidan. Efter att ha lossat och riktat båda skidorna och de var raka med långpasset såg jag fram mot ett nytt test.
Den här gången gick skidan mycket bättre, i alla fall ett tag, innan ena skidan ville dra vänster igen. Skit. Kollade med långpasset igen efter hemkomst... snett. Efter ytterligare ett test med samma resultat så ledsnade jag och åkte tillbaka till Team Sportia för att reklamera skidan.
Det var inga problem, de hade haft flera klagomål på modellen och de erbjöd mig en annan skida istället. Några hundringar dyrare, men de rabatterade mig så att det inte kostade något extra. Superservice!!

Nu blev det Pro-Ski C2 istället. En skida som världseliten åker på, gjord i aluminium, lite mer stabil och mindre flex.
Premiär blev det igår, på samma bit cykelbana som de andra skidorna testades för första gången...
Men hallå... Detta är rullskidor, vad det andra var, det vete tusan! Vilken skillnad.
Dessa gick ganska rakt, men var lätta att svänga med lite kantning och de rullade lättare, utan för den skull vara utan motstånd.
Kapade direkt tid, både genom att de rullade lättare, men också för att jag inte behövde slita med att hålla kursen, det gav sig i stort sett själv.
Nu är jag taggad igen för att köra rullisar, om det skulle ha varit som mina första Ski-Go, då hade lag lagt ner rullskidsträningen redan nu och ägnat mig åt något annat.
Team Sportia har åter igen visat att de vill ha mig kvar som kund och de kommer att få första tjing på ett par nya skidor när Kung Bore kommer bullrande.
/Rob
↧
All system on full wireless...
Dåså, nu är vi up and running helt utan kablar!
Jag skrev i juli om att det var "dags att klippa navelsträngen?" och nu är det så.
Vi kör hemtelefoni via en mobil liten dosa, även sedd på TV-reklamen som just nu går på många kanaler, "we want Dick..." och inte heller vi fick det som kvinnorna i reklamen tror att de skall få...
Detta fungerar kanon.
Vi kör också mobilt bredband, kopplat via en router som direkt hanterar USB-modemet. Även detta funkar perfekt.
Tele2 fick äran att bli vår nya hovleverantör och de har så här långt visat ett mycket bra beteende, högsta klass! Vi får hoppas att de fortsätter i den stilen.
Cable - cut!
Antenna - Go!
/Rob
Jag skrev i juli om att det var "dags att klippa navelsträngen?" och nu är det så.
Vi kör hemtelefoni via en mobil liten dosa, även sedd på TV-reklamen som just nu går på många kanaler, "we want Dick..." och inte heller vi fick det som kvinnorna i reklamen tror att de skall få...
Detta fungerar kanon.
Vi kör också mobilt bredband, kopplat via en router som direkt hanterar USB-modemet. Även detta funkar perfekt.
Tele2 fick äran att bli vår nya hovleverantör och de har så här långt visat ett mycket bra beteende, högsta klass! Vi får hoppas att de fortsätter i den stilen.
Cable - cut!
Antenna - Go!
/Rob
↧
Midvinternattens köld är hård...
Midvinternattens köld är hård
stjärnorna glittra och glimma
Alla sova i enslig gård
djupt intill midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban
snön ligger vit på fur och gran
snön ligger vit på taken
endast tomten är vaken
![]()
Årets längsta natt och troligen en av de kallaste.
Kunde inte låta bli att föreviga det fantastiska månljuset från fullmånen och den magiska känslan av kyla
God Jul alla vänner
/Rob
stjärnorna glittra och glimma
Alla sova i enslig gård
djupt intill midnattstimma
Månen vandrar sin tysta ban
snön ligger vit på fur och gran
snön ligger vit på taken
endast tomten är vaken

Årets längsta natt och troligen en av de kallaste.
Kunde inte låta bli att föreviga det fantastiska månljuset från fullmånen och den magiska känslan av kyla
God Jul alla vänner
/Rob
↧
Oh, det var jävlar vad dammig den var...
Lyckades hitta min blogg under massor av damm. Jag har inte rört den sedan jul, men nu börjar snösmältningen göra att paddlingssuget kommer tillbaka.
Efter att ha hämtat lite kajaker till FF i veckan och bassängträning nu i helgen så... bort med den vita skiten!
Trist nog så har det kommit nysnö idag, men den smälter väl bort vad det lider.
För att starta upp säsongen så blev det en Re-design på bloggen, men jag vet inte riktigt... Det får duga!
Ses snart i ett vatten nära dig.
/Rob
Efter att ha hämtat lite kajaker till FF i veckan och bassängträning nu i helgen så... bort med den vita skiten!
Trist nog så har det kommit nysnö idag, men den smälter väl bort vad det lider.
För att starta upp säsongen så blev det en Re-design på bloggen, men jag vet inte riktigt... Det får duga!
Ses snart i ett vatten nära dig.
/Rob
↧
↧
Havskajakguidekurs helg 2, 13-15/5
Då var helg två avklarad.
Jag får börja med att tacka Jörgen och Henning för lånet av bilderna, då min kamera inte riktigt var i form.
Vi träffades fredag kväll och satte kurs mot Långanäs på norra Gräsö. Vädret var inte riktigt med oss, regnet föll konstant.
Vi laddade i allt i kajakerna och satte kurs mot Brudbådan, en kort paddling på 2,5-3km.
Väl framme så blev det lägerslagning i regn och tack vare vädret så var ingen vidare social så det blev att krypa in i tältet.
![]()
Jag hade helgen till ära lånat ett Hilleberg Soulo enmans kupoltält då jag är lite nyfiken på ett självstagande tält som även går fint, viktmässigt, att ta med på ryggen vid ev. fjällvandring.
Recension av Soulo:
Då jag tidigare kollat på detta tält så var det perfekt att kunna få testa det innan man bestämmer sig.
Tältet är mycket lätt och snabbt att sätta upp och inner- och yttertältet sitter ihop så tältet var torrt inne efter resning i regnet.
Utrymmet är inte så stort som jag är van vid, då jag kör med två-personerstält ensam normalt. Då innertältet har en trekantsyta på insidan av sovplatsen där man kan lägga av sig lite grejer. Absiden är faktiskt större än den ser ut och om det är myggfritt så blir det ett större tält att vara i om man öppnar upp innerdörrarna och har hela tältet till förfogande.
Jag kan sitta upp, men det är inte mycket mer och skall man byta om så behöver man vara lite vig...
Nackdelar då? Ja, det kostar ju en slant mer än många andra tält, men när man ser ett Hilleberg som är typ 15 år och fortfarande är fint och helt, bara lite blekare så förstår man att det är bra kvalité. Tältar man mycket så är det värt pengarna.
![]()
På lördagmorgonen körde vi återreflektion från tidigare helg och teoridagarna vi haft under vintern. För att klara av regnet så satte vi upp ett par tarpar att vara under.
![]()
Efter det kom vi ut och fick paddla en del, kursarna fick öva på att leda gruppen och fritt välja var vi skulle.
När vi kom tillbaka till Brudbådan fick de som ville testa på att plurra i kallt vatten, testa. Vattentempen var 10 grader...
Det som testade fick helt klart en köldreaktion av det kalla vattnet och blev allmänt förvirrade.
Efter ombyte och lite slappande blev det dax för middag.
![]()
Som alltid skall det vara tre-rätters och alla tar i för att bräcka varandra.
Jag, Jörgen och David körde matlag.
Förrätt: Salta kex med vitlök- och tacofärskost och Italienskt rödvin till.
Varmrätt: Tortellini fyllda med tre ostar och soltorkade tomater, pesto, salami, soltorkade tomater, kalamatioliver och fortsatt rödvin.
Efterrätt: Stekta äpplen med kanel och socker med vaniljsås och till det en whiskypinne!
![]()
Jörgen valde att köra "re-cycling" på tortellinipaketet.
![]()
Söndag morgon, lite kallt... +6 grader.
![]()
Söndagen ägnades mest åt teknikövningar, diverse styrtag, kantningar och olika metoder att styra kajaken med hjälp av viktförändringar och hjälp av vinden.
![]()
Med helgens väder kom torrdräkten väl till pass.
Nu väntar sista helgen, 17-19/6, innan de nya ledarkandidaterna kan börja praktisera som hjälpledare inom FF.
/Rob
Jag får börja med att tacka Jörgen och Henning för lånet av bilderna, då min kamera inte riktigt var i form.
Vi träffades fredag kväll och satte kurs mot Långanäs på norra Gräsö. Vädret var inte riktigt med oss, regnet föll konstant.
Vi laddade i allt i kajakerna och satte kurs mot Brudbådan, en kort paddling på 2,5-3km.
Väl framme så blev det lägerslagning i regn och tack vare vädret så var ingen vidare social så det blev att krypa in i tältet.

Jag hade helgen till ära lånat ett Hilleberg Soulo enmans kupoltält då jag är lite nyfiken på ett självstagande tält som även går fint, viktmässigt, att ta med på ryggen vid ev. fjällvandring.
Recension av Soulo:
Då jag tidigare kollat på detta tält så var det perfekt att kunna få testa det innan man bestämmer sig.
Tältet är mycket lätt och snabbt att sätta upp och inner- och yttertältet sitter ihop så tältet var torrt inne efter resning i regnet.
Utrymmet är inte så stort som jag är van vid, då jag kör med två-personerstält ensam normalt. Då innertältet har en trekantsyta på insidan av sovplatsen där man kan lägga av sig lite grejer. Absiden är faktiskt större än den ser ut och om det är myggfritt så blir det ett större tält att vara i om man öppnar upp innerdörrarna och har hela tältet till förfogande.
Jag kan sitta upp, men det är inte mycket mer och skall man byta om så behöver man vara lite vig...
Nackdelar då? Ja, det kostar ju en slant mer än många andra tält, men när man ser ett Hilleberg som är typ 15 år och fortfarande är fint och helt, bara lite blekare så förstår man att det är bra kvalité. Tältar man mycket så är det värt pengarna.

På lördagmorgonen körde vi återreflektion från tidigare helg och teoridagarna vi haft under vintern. För att klara av regnet så satte vi upp ett par tarpar att vara under.

Efter det kom vi ut och fick paddla en del, kursarna fick öva på att leda gruppen och fritt välja var vi skulle.
När vi kom tillbaka till Brudbådan fick de som ville testa på att plurra i kallt vatten, testa. Vattentempen var 10 grader...
Det som testade fick helt klart en köldreaktion av det kalla vattnet och blev allmänt förvirrade.
Efter ombyte och lite slappande blev det dax för middag.

Som alltid skall det vara tre-rätters och alla tar i för att bräcka varandra.
Jag, Jörgen och David körde matlag.
Förrätt: Salta kex med vitlök- och tacofärskost och Italienskt rödvin till.
Varmrätt: Tortellini fyllda med tre ostar och soltorkade tomater, pesto, salami, soltorkade tomater, kalamatioliver och fortsatt rödvin.
Efterrätt: Stekta äpplen med kanel och socker med vaniljsås och till det en whiskypinne!

Jörgen valde att köra "re-cycling" på tortellinipaketet.

Söndag morgon, lite kallt... +6 grader.

Söndagen ägnades mest åt teknikövningar, diverse styrtag, kantningar och olika metoder att styra kajaken med hjälp av viktförändringar och hjälp av vinden.

Med helgens väder kom torrdräkten väl till pass.
Nu väntar sista helgen, 17-19/6, innan de nya ledarkandidaterna kan börja praktisera som hjälpledare inom FF.
/Rob
↧
Kajakledarutbildningshelg III, 17-19/6
Då var sista helgen med gänget avklarad och vi har nio nya ledarkandidater till FF-organisationen i olika delar av region Mälardalen.
Men tar det från början.
Fredag kväll och vi samlas i kön till 7-färjan till Gräsö.
Det regnar och vädret är allmänt trist.
Vi kör ner till Äspskär och lastar kajaker och gör oss klara för en kort paddling.
De nya ledarna har fått i uppgift att planera och leda hela helgen så för oss "ledarledare" är det en helg som deltagare...
Vi sätter i och paddlar en kort sväng på tre kilometer till Orrören/Fårön för nattläger.
![]()
Anders och Henning paddlar på
Väl på plats har de en genomgång om vad som gäller inför kvällen, innan det blir snabb tältuppslagning och efter det, en fika innan sovsäcken kallar..
![]()
Jörgen och Ann-Helene lyssnar på ledarna
![]()
Anders vet inte vad han skall satsa på, regn eller sol...
![]()
Kvällen faller och mörkret infinner sig, fast sent, helgen före midsommar
![]()
Johanna, Anders, Cilla och Ann-Helene käkar frukost på lördag morgon
Efter frukost får vi veta dagens turupplägg, vi skall paddla till Stor Roten med en fikastopp på Garpen eller Västerskäret. Väl på Stor Roten skall vi äta lunch och sedan få en guidad tur runt den gamla militärön, en viktig ö för batteri Singö.
![]()
- Där borta ligger Understens fyr och tittar du ännu längre så ser du Åland i fjärran, säger Cilla
Utsikten från stridsledningsplatsen på östra sidan är magnifik. Man får känslan av att Understens fyr ligger ganska nära, men fågelvägen till Understen är 6,5 km.
![]()
Lasse, Anna och Anders äter middag på Måssten
![]()
Chef Lindgren intar den egenkomponerade middagen Triangia-wokade grönsaker med fläsk och ris , men ser de inte lite skeptiska ut?
![]()
Fast jag kan meddela att det smakade kanon!
![]()
Cilla och Sören äter och dricker...
![]()
Kvällsutsikt från Måssten mot Svartklubbens fyr
Men tar det från början.
Fredag kväll och vi samlas i kön till 7-färjan till Gräsö.
Det regnar och vädret är allmänt trist.
Vi kör ner till Äspskär och lastar kajaker och gör oss klara för en kort paddling.
De nya ledarna har fått i uppgift att planera och leda hela helgen så för oss "ledarledare" är det en helg som deltagare...
Vi sätter i och paddlar en kort sväng på tre kilometer till Orrören/Fårön för nattläger.

Anders och Henning paddlar på
Väl på plats har de en genomgång om vad som gäller inför kvällen, innan det blir snabb tältuppslagning och efter det, en fika innan sovsäcken kallar..

Jörgen och Ann-Helene lyssnar på ledarna

Anders vet inte vad han skall satsa på, regn eller sol...

Kvällen faller och mörkret infinner sig, fast sent, helgen före midsommar

Johanna, Anders, Cilla och Ann-Helene käkar frukost på lördag morgon
Efter frukost får vi veta dagens turupplägg, vi skall paddla till Stor Roten med en fikastopp på Garpen eller Västerskäret. Väl på Stor Roten skall vi äta lunch och sedan få en guidad tur runt den gamla militärön, en viktig ö för batteri Singö.
Vädret är bättre och prognosen säger svaga vindar, växlande molnighet och inget regn.
![]()
..Nä, vi vill inte vara med på bild... (Cilla och Jörgen)

..Nä, vi vill inte vara med på bild... (Cilla och Jörgen)
Vi sätter iväg ut mot öppna havet, efter lite snirkling förbi Stora Risten och Ormön.
![]()
Henning och Anders paddlar på mot Stor Roten

Henning och Anders paddlar på mot Stor Roten
Efter fika på Västerskäret så sätter vi kurs mot Stor Roten
![]()
Stopp och halt i gruppen
![]()
Vi äntrar kanalen in till sjön mellan stora- och lilla Roten

Stopp och halt i gruppen

Vi äntrar kanalen in till sjön mellan stora- och lilla Roten
Ön är egentligen två öar som är ihopbygda och har en liten sjö mellan. På kartan så ser det ut som en insjö, men kanalen in är knappast skapad av moder natur...
![]()
Kajakarmada på Stor Roten
![]()
Reisleiter Henning brättar om Stor Rotens militärhistoria

Kajakarmada på Stor Roten

Reisleiter Henning brättar om Stor Rotens militärhistoria
Henning berättar om skrönan, att "Denna plats med sitt avlägsna läge, öde natur och där trivseln är minst"
Alla husen är bommade och dåligt underhållna, men elen verkar fräsch och elskåpet såg nytt ut.
![]()
Berg av den, i Singö skärgård, så vanliga bergarten Cementus grålle
En gammal gjuten pjäsplats på norra sidan.

Berg av den, i Singö skärgård, så vanliga bergarten Cementus grålle
En gammal gjuten pjäsplats på norra sidan.

- Där borta ligger Understens fyr och tittar du ännu längre så ser du Åland i fjärran, säger Cilla
Utsikten från stridsledningsplatsen på östra sidan är magnifik. Man får känslan av att Understens fyr ligger ganska nära, men fågelvägen till Understen är 6,5 km.
Man ser även konturerna av Åland.
Efter lunch och sightseeing sätter vi av mot Måssten, 7,5 km paddling med endast några småkobbar längs vägen.
![]()
Strykare vid Stor-Korssten
![]()
- Så här stor fisk fick jag i somras, säger Anna... eller?

Strykare vid Stor-Korssten

- Så här stor fisk fick jag i somras, säger Anna... eller?
Väl på plats på Måssten slår vi upp våra tält på den gamla militärkajen i norra viken.
Efter en ganska lång dag passar det bra att starta med middagen, då alla är hungriga.

Lasse, Anna och Anders äter middag på Måssten

Chef Lindgren intar den egenkomponerade middagen Triangia-wokade grönsaker med fläsk och ris , men ser de inte lite skeptiska ut?

Fast jag kan meddela att det smakade kanon!

Cilla och Sören äter och dricker...

Kvällsutsikt från Måssten mot Svartklubbens fyr
Efter middagen tar vi en prommenad runt ön och kollar på de gamla pjäsplaterna och värnen, även om allt är väl igenmurat för att det inte skall utgöra någon säkerhetsrisk så är det ändå intressant att se hur mycket de har gjort på ön genom åren.
![]()
Lite aftonrodnad över Singö
![]()
Tältläger på Måsstens kaj
![]()
Skärgårdens coolaste tältplats, längst ut på den gamla militärkajen, Henning gillar "living on the edge"

Lite aftonrodnad över Singö

Tältläger på Måsstens kaj

Skärgårdens coolaste tältplats, längst ut på den gamla militärkajen, Henning gillar "living on the edge"
Söndag morgon bjuder på dimma så det blir inga vidare bra bilder.
När vi skall ge oss iväg så "tappar" David sin förlucka. Alla letar med en blandning av skepsis, innan de ordnar en provisorisk lösning med en vaxduk och gummicord.
Vi paddlar efter Singös östra sida upp till Råstens Udde, innan vi går i land på Långgrundet för lunch. Davids lucka håller tätt.
Direkt när vi sätter oss i kajaken efter lunch börjar det regna och fortsätter sedan resten av dagen.
Ledarkandidaterna har varit på sin vakt hela helgen och fast vi hade ett antal hyss planerade så har vi inte lyckats genomföra så många av dem. David försökte hela helgen att "komma bort" från gruppen, men det var alltid någon som bevakade honom som en hök.
När vi på vägen in mot Äspskär rundade en udde så var gruppen ganska lång och ledarna kollade inte bakåt innan de rundade så vi valde att stanna resten av deltagarna för att kolla hur de reagerade. Det tog ett tag innan de kom tillbaka.
Väl på plats på Äspskär så "hittade" jag en lucka i min sittbrunn och den verkade komma från Davids kajak...
Nu ser vi fram mot fyra nya ledare till Uppsala FF, Norrviken får tre nya, Knivsta två, Enköping en och Västerås en.
/Rob
↧
Har jag slutat att paddla?
Hej,
Som rubriken låter så är det en fråga, inte ett påstående... Nej, jag har inte lagt ner paddlingen, varken för säsongen eller för alltid.
Dock så har det blivit lite av den varan sedan efter semestern, varför vet jag egentligen inte men det har blivit en massa andra rörelseformer.
Under semestern inköptes en ny motionskamrat, en "järnhingst" i modern tappning och med väldigt lite järn utan i kolfiber och aluminium Det blev en Scott CR1 comp, en kolfiberracer på 8,2kg med Shimano 105-komponenter.
Vi har så här långt kamperat ihop ungefär en Vätternrunda, altså typ 30 mil och på tal om Vätternrundan, den 16:e juni klockan 04:20 så ger vi oss iväg på en liten tripp runt Vättern tillsammans med två av mina kusiner, riktigt kul (eller?...)
Men innan det är dags för Vättern skall Fädernes spår attackeras igen, medelst skidor och stavar, det blir Öppet spår i år igen, måndagen den 27 februari, är planen så nu har även rullskidorna dammats av och första turen för året är genomförd med gott resultat.
Jag skaffade nya rullskidor förra året, läs mer om mina första äventyr här
Rullskidor är verkligen bra träning för att nöta in stakning, men det är inget vidare att öva diagonal eller stakning med frånskjut, det får man öva på snö med riktiga skidor.
Jag testade ju Vasan förra året också, men kom bara till Evertsberg, 47 av 90 km, altså typ halvvägs.
Det jag lärde mig då och vad jag verkligen behöver mer är bättre ork när det går uppför så därför har jag börjat springa, något jag helst inte gjort sedan jag låg i lumpen och knappt då. Det har gått riktigt tungt i början, men nu går det hyggligt, även om det inte går så fort
Så om man tänker efter så har det blivit massa annat som tagit tid och kraft från paddlingen, men det blir en helgtur nästa helg, förhoppningsvis inte sista svängen för året, vill gärna ut och köra någon dag i skärgården i höst också.
Hur som, det är full rulle på gubben!
/Rob
Som rubriken låter så är det en fråga, inte ett påstående... Nej, jag har inte lagt ner paddlingen, varken för säsongen eller för alltid.
Dock så har det blivit lite av den varan sedan efter semestern, varför vet jag egentligen inte men det har blivit en massa andra rörelseformer.
Under semestern inköptes en ny motionskamrat, en "järnhingst" i modern tappning och med väldigt lite järn utan i kolfiber och aluminium Det blev en Scott CR1 comp, en kolfiberracer på 8,2kg med Shimano 105-komponenter.
Vi har så här långt kamperat ihop ungefär en Vätternrunda, altså typ 30 mil och på tal om Vätternrundan, den 16:e juni klockan 04:20 så ger vi oss iväg på en liten tripp runt Vättern tillsammans med två av mina kusiner, riktigt kul (eller?...)
Men innan det är dags för Vättern skall Fädernes spår attackeras igen, medelst skidor och stavar, det blir Öppet spår i år igen, måndagen den 27 februari, är planen så nu har även rullskidorna dammats av och första turen för året är genomförd med gott resultat.
Jag skaffade nya rullskidor förra året, läs mer om mina första äventyr här
Rullskidor är verkligen bra träning för att nöta in stakning, men det är inget vidare att öva diagonal eller stakning med frånskjut, det får man öva på snö med riktiga skidor.
Jag testade ju Vasan förra året också, men kom bara till Evertsberg, 47 av 90 km, altså typ halvvägs.
Det jag lärde mig då och vad jag verkligen behöver mer är bättre ork när det går uppför så därför har jag börjat springa, något jag helst inte gjort sedan jag låg i lumpen och knappt då. Det har gått riktigt tungt i början, men nu går det hyggligt, även om det inte går så fort
Så om man tänker efter så har det blivit massa annat som tagit tid och kraft från paddlingen, men det blir en helgtur nästa helg, förhoppningsvis inte sista svängen för året, vill gärna ut och köra någon dag i skärgården i höst också.
Hur som, det är full rulle på gubben!
/Rob
↧
Ledarpaddling till Arholma Nord
I helgen var det dax för Friluftsfrämjandets region Mälardalens ledarpaddling till Arholma nord.
Det var konstigt att få med en helgpackning i en Ikea-blå, men hemligheten var att vi skulle bo inomhus och få middag på plats.
Jag hade en sen kväll på fredagen så jag fick sovmorgon, då Lars Kristian och Anette hämtade mig en stund efter 9...
Lars Kristian hade sin Epic V8 surfski. Klarar en sådan en helgpackning? Näe, men med två lätt packade kamrater så var det inga problem!
Vi paddlade söder ut för att hitta våra Uppsals-kolegor som gått från Räfsnäs tillsammans med Stockholmarna och Nyköping.
Vädret var på bästa humör och det är fantastiskt i skärgården i september om vädret är bra!
Det ser rätt konstigt ut med en "blöt-i-rumpan-kajak" som vissa säger, men de verkar ju fungera bra (och går jävligt fort...)
Vi paddlade på tillsammans med resten av vårt upphittade gäng från lunchplatsen på Idö och upp på ostsidan av Arholma.
Det drog en lättare nordvind så vi fick fin motvind upp mellan öarna mot nordspetsen och när vi kom ut på fjärden så gick det härliga dyningar.
Det kan dock vara lite stökigt att vara typ 20 kajaker i skvalpig sjö, man får se upp hela tiden, men det gick fint och var en härlig ride att runda ön.
Vi kom fram till Arholma nord och checkade in på vandrarhemmet, i de gamla militärbarackerna.
Efter ett föredrag om berg- och jordarter och mer om regionens upplägg för kajak så blev det dax för middag.
Tina ordnade en kul variant på bordsplacering med hjälp av hela havet stormar... men alla fick stolar, dock så hade alla stolar ett nummer och samma nummer fanns på en plats på bordet. Kul!
Per-i-skåpet... fast han heter Fredrik...
Vaktkur i rejäl stålplåt, utanför ingången till fortet, innan visningen.
Det är altså 10,5 cm kanon som drivs från berget. Detta är en manual, i så många band att det finns en manual som beskriver hur man skall läsa manualerna...
Det var alltså dessa två som skulle ha försvarat oss mot Ryssen, han ser lite sjuk ut... Kanske äter han för lite frukt...
Maskinist till elverksdieslarna var Freddy Mercury...
Ledningscentralen för att ta besluten om kanonerna. Datorerna under den gröna runda skärmen är från 1990, två år innan de lade ner fortet. Även den "bärbara" datorn på bordet är från slutet av 80-talet.
Bemanningen inne i fortet var 110 personer, lika många till som hade yttre tjänst på ön och 110 som var stationerade på Ovanskär, ön öster om Arholma, där den andra kanonen stod.
"Revolvertrumma" modell större, med 16 skott. Kanonen kunde böka iväg 35 skott i minuten så det var lite att göra nere i laddningsrummet.
Dagen till ära var brytaren inställd på "krig". Det är en reglering som gör att kanonen kan svänga 360 grader, i läge "Fred" kan den bara snurra så att den når havet. Ett sätt att se till att inget kunde gå snett under övning med skarp ammunition. Enda kanonen i Sverige som hade den brytaren.
Uppe på berget står kanonen kvar. Den hade en räckvidd på ca 20 km och kunde alltså nå en bit in på Ålands territorium om så behövdes.
Problemet med en kanon som denna var att om Lede Fi (alltså inte Gudruns gäng utan Ryssen) skulle få på en träff på den och kanonen på Ovanskär så blev 340 personer arbetslösa och försvarslösa på ett kick. Det var en av orsakerna till att man lade ner det fasta kustartilleriet och nu mer har mobila enheter och framför allt robotsystem som är mer träffsäkra på ett kar skott istället för volymskjutning som detta gärna var.
TV-kamera och lasermätning för sikte åt kanonerna
Utsiktsplats på kanonen, som alltid bemannades av en soldat när kanonen användes, i alla fall under övning, för att visuellt se att det inte fanns någon i skottsektorn, då kunde han trycka på nödstopp.
Efter visningen var det dax för paddling igen, gänget lastar kajaker för fullt. Det går ganska fort med ledare och lätt packning.
Vädret på söndagen var inte lika bra som på lördagen, men det var OK ändå.
Pelle och Göran var turledarledare under helgen.
Olle softar i en Cetus...
På väg in mellan Krokholmen och Norrskaten
Okej, en surfski är snabb, men inte över allt...
Med typ 20 cm djupt vatten med sandbotten och en kajak med underliggande roder så var det inte förenligt. Tur att det är så enkelt att kliva ur och gå...
... förbi det grunda...
... och hoppa i igen...
Tillbaka på Idö för lunch
Efter lunch så lämnade jag, LK och Anette resten av gänget för en kort tur tillbaka till Östersjö brygga
Det blev en trevlig helg med mycket diskussioner om hur olika lokalavdelningar gör olika saker och hur vi skall försöka hitta mer gemensamma sätt att göra saker nu när vi är en stor region.
Det blev också mycket skratt och härlig stämning och en del nya vänner.
Bilderna är tagna med nya kameran, Panasonic Lumix DMC-FT3. Den har fungerat bra, startat snabbt, knäppt mycket snabbt och jag tycker att den har tagit väldigt skarpa och väl färgsatta bilder. Så efter en helg i flytvästen så har den verkligen kvalat in att få komma med igen!!
Väl mött i en skärgård igen!
/Rob
↧
↧
I fäders spår för framtids segrar...
Då var det gjort, turen i fäders spår för framtida segrar, Vasaloppet (Öppet spår) är genomfört med den ära!
Men vi tar det från början...
Eftersom vi inte har haft så mycket till vinter så var jag inte särskilt laddad för att åka Vasan i år, men min kusin gjorde en sista påtryckning, "allt är ordnat, du behöver bara fixa startplats och hänga på" då var det tre och en halv vecka kvar...
Jag hade i och för sig åkt en del skidor i år, men då startade intensifieringen med lite längre pass. Det blev ca 13 mil på snö innan, vilket är på tok för lite, men jag hade också ca 20 mil på rullskidor från i höstas så det fick gå. Med rätt tempo så...
Jag gjorde ett försök redan förra året, med mer grundträning och målet att åka på 8 timmar, fast då sket det sig med en trasig axel och stopp i Evertsberg, efter drygt halva distansen, 47km.
Dagen V kom med rasande fart, kolhydratladdning med Vitargo från torsdagen och hela vägen fram till startplatsen. Vi åkte upp i lördags, ställde bilen i Mora och åkte med kusinens kompis till Sälen, hämta nummerlapp för att sedan åka till nattlägret, typ 3 mil norr om Sälen.
Väderleksprognosen såg kanon ut, men hur vallar man om det är kallt och är stenhårda spår med lite indrivning av snö samt runt nollan under dagen? Swix vallatips sa att KR30 isklister i botten täckt med 3-5 lager VR45 burk och möjligen lite VR40 toppning för att klara morgonens kyla. Sagt och gjort, jag vallade mina skidor så.
Morgonen kom, starten är "flytande" vilket innebär att man får starta när man vill, mellan 7 och 8.30 och tiden startar när man passerar linjen. För att slippa kön i första backen så valde vi att starta senare och efter att ha kollat i Vasaloppets resultat så startade vi typ 8, eller 7.59.59 för att vara exakt...
Jag hade lite hugg av fästet på startrakan, men tänkte att det löser sig med några km under skidorna och med tanke på första backen så är ett bra fäste att föredra. Första backen ja... den har väl alla sett på TV och förra året så var det verkligen promenad uppför bland tusentals andra... Nu var det fritt spår och det är inte alltid av godo för man skall 2 km med 180 höjdmeters stigning...
Hur som helst, väl uppe på myrarna kom solen upp och man blev nästan religiös på kuppen och jag var vid Smågan efter 56 minuter (förra året 1.07) Då hade nästan 8000 passerat kontrollen. Några munuters paus, dricka några glas vatten och sportdryck var det bara på´n igen!
Från Smågan, 11km, till Mångsbodarna är det typ 13 km och det var min snabbaste sträcka, det är lättåkt och med mycket stakning så det tog 1.02 dit (förra året 1.00) Då hade ca 6500 passerat. Dricka massor och ladda med Enervit liquid med koffein inför kommande risbergsbackar. Men när jag skulle ut ur kontrollen så var det tvärstopp, kön rörde sig knappt. Allt berodde på att ut från kontrollen lutar det på bra och 6500 åkare hade plogat sig nerför backen så arrangörerna såg till att det blev lite gap mellan åkarna så att de inte skulle krascha in i varandra, för krascha, det gjordes... 17 minuter tog stoppet, inklusive dricka på ett par minuter.
Från Mångsbodarna, 24km, går det nerför i ungefär 5 km och med typ 130m fallhöjd så jag snittade typ 16 km/h dessa 5 km trots att det var stopp inför en del backar där det var sönderplogat. Sedan var det dax för förra årets chock, Risbergsbackarna... De knäckte mig förra året, men i år var jag förberedd på dem och det gick fint, jag trampade på fint hela vägen upp med typ 10km/h i snitt, det går uppför i 4 km med 120m stigning. Till Risberg tog det 1.08 (0.55) men med tanke på stoppen så... Då hade 5700 passerat.
Från Risberg, 35km, så är det ganska blandad terräng så det gick på ganska bra, med 12-13 i snitt, jag jag hade dåliga minnen av sträckan från förra året, då jag gick på låg fart med en "skuren" axel till Evertsberg. Nu tog det 1.13 (1.26) Då hade 5300 passerat.
Från Evertsberg, 47km, så började för mig okända marker, med "störtloppet till Vasslan", 160m på 6km och trots alla plogningar och stopp så snittade jag typ 17km/h innan man kommer till Lundbäcksbackarna, med typ 90m stigning på 4km vilket var med än jag trott så där blev det lite kämpigt och långt till Oxberg och med krampkänning i låren, men jag kom fram till Oxberg trots allt på 1.18. då hade 4800 passerat.
Från Oxberg, 63km, så så är det blandad terräng med en hel del stakning och jag kom i ett flow, med stakning även om det var lätt uppför och jag missade till och med "avstånd kvar-skyltarna" trots att jag letade efter 22km kvar, vilket skulle vara 3/4:e delar gjort... Sista biten upp mot Hökberg var lite segt dock, med typ 50m stigning på 2km, men nu började det gå mekaniskt så rätt var det var så var jag i Hökberg, det tog 0.59, då hade 4300 passerat.
Från Hökberg, 72km, så är det ganska lättåkt, mycket stakning och förvånande nog så orkade jag staka ganska bra trots allt och det var den tekniken som fungerade bäst då och till Eldris tog det 0.57, missade antalet passerat där, kanske började jag bli trött... däremot missade jag inte skylten "9km kvar" det var en fröjd att se, ensiffrigt efter nötande i 7,30. I Eldris hann jag med både dricka, bli intervjuad av Ana Barata från SVT så om ni har sett någon på TV som liknade mig så... Jag hann även att snacka valla med killarna från Swix och berömma dem för bra vallatips.
Från Eldris, 81km, är det bara att nöta på med stakningen och så är det några korta knäppor som behövde 10-15 diagonalsteg och det blev plötsligt en ännu skönare stämning i spåret, varje km skylt kommenterades ljudligt och det var nu med åkare som man kört tillsammans under ett par mil och när jag såg Moraparkens stora sporthall fick jag en klump i halsen, det var, ursäkta Franskan, för jävla skön känsla, för då hade jag koll på resten av vägen, efter alla sändningar man sett på TV genom åren och att sedan få svänga in på målrakan, som alla säger är så lång, var suveränt och det var inte jobbigt alls, trots några ilvilliga försök att grusa glädjen med en backe till, mitt på målrakan (den nya tunneln mellan sidorna av banan) och med lite skjuts ner från toppen så kunde jag glad och stolt glida in i mål, med 47 minuter på sista sträckan och på totaltiden 8,25,37! Då hade ca 3500 passerat
Fy Faaaan vad gôtt!!!
Min kusin åkte in på 7.05, grattis Björn!!!
Summering:
Med tanke på uppladdningen och grundförutsättningarna så hade jag satt ett mål på 9 timmar, kanske 8.30 om det var bra före. Nu var det bra före men det förtog sig lite med att det gick FÖR fort för många och därför var spåren sönderplogade. Jag hade uppskattat rälsspår ner för alla backarna så man hade kunnat ösa på för fullt, nu hade jag lägre toppfart än förra året, trots snabbare spår, beroende av att i "hissarbackarna" var det sönderkört.
Var det rätt att starta klockan 8? Både ja och nej, det blev som sagt väldigt sönderkört och 4500 personer att passera så visst hade det varit bättre att starta 7.03 eller liknande, men då måste man köa straxt innan man går och lägger sig...
Totaltiden var som sagt 8,25 och jag stod still ca 55 minuter allt som allt, med drickastoppen och de andra stoppen.
Hur mår kroppen idag?
Nja... Slut i låren och vaderna, tåböjarlederna, ont under fötterna, lite diverse skavsår och blåsor, stel i ryggen och ont i axlarna på samma ställe som förra året, fast 43km värre... Men det går över.
Nu skall kroppen få läka några dagar, sedan startar uppladdningen inför Vätternrundan, den 15:e juni.
Wish me luck...
/Rob
Men vi tar det från början...
Eftersom vi inte har haft så mycket till vinter så var jag inte särskilt laddad för att åka Vasan i år, men min kusin gjorde en sista påtryckning, "allt är ordnat, du behöver bara fixa startplats och hänga på" då var det tre och en halv vecka kvar...
Jag hade i och för sig åkt en del skidor i år, men då startade intensifieringen med lite längre pass. Det blev ca 13 mil på snö innan, vilket är på tok för lite, men jag hade också ca 20 mil på rullskidor från i höstas så det fick gå. Med rätt tempo så...
Jag gjorde ett försök redan förra året, med mer grundträning och målet att åka på 8 timmar, fast då sket det sig med en trasig axel och stopp i Evertsberg, efter drygt halva distansen, 47km.
Dagen V kom med rasande fart, kolhydratladdning med Vitargo från torsdagen och hela vägen fram till startplatsen. Vi åkte upp i lördags, ställde bilen i Mora och åkte med kusinens kompis till Sälen, hämta nummerlapp för att sedan åka till nattlägret, typ 3 mil norr om Sälen.
Väderleksprognosen såg kanon ut, men hur vallar man om det är kallt och är stenhårda spår med lite indrivning av snö samt runt nollan under dagen? Swix vallatips sa att KR30 isklister i botten täckt med 3-5 lager VR45 burk och möjligen lite VR40 toppning för att klara morgonens kyla. Sagt och gjort, jag vallade mina skidor så.
Morgonen kom, starten är "flytande" vilket innebär att man får starta när man vill, mellan 7 och 8.30 och tiden startar när man passerar linjen. För att slippa kön i första backen så valde vi att starta senare och efter att ha kollat i Vasaloppets resultat så startade vi typ 8, eller 7.59.59 för att vara exakt...
Jag hade lite hugg av fästet på startrakan, men tänkte att det löser sig med några km under skidorna och med tanke på första backen så är ett bra fäste att föredra. Första backen ja... den har väl alla sett på TV och förra året så var det verkligen promenad uppför bland tusentals andra... Nu var det fritt spår och det är inte alltid av godo för man skall 2 km med 180 höjdmeters stigning...
Hur som helst, väl uppe på myrarna kom solen upp och man blev nästan religiös på kuppen och jag var vid Smågan efter 56 minuter (förra året 1.07) Då hade nästan 8000 passerat kontrollen. Några munuters paus, dricka några glas vatten och sportdryck var det bara på´n igen!
Från Smågan, 11km, till Mångsbodarna är det typ 13 km och det var min snabbaste sträcka, det är lättåkt och med mycket stakning så det tog 1.02 dit (förra året 1.00) Då hade ca 6500 passerat. Dricka massor och ladda med Enervit liquid med koffein inför kommande risbergsbackar. Men när jag skulle ut ur kontrollen så var det tvärstopp, kön rörde sig knappt. Allt berodde på att ut från kontrollen lutar det på bra och 6500 åkare hade plogat sig nerför backen så arrangörerna såg till att det blev lite gap mellan åkarna så att de inte skulle krascha in i varandra, för krascha, det gjordes... 17 minuter tog stoppet, inklusive dricka på ett par minuter.
Från Mångsbodarna, 24km, går det nerför i ungefär 5 km och med typ 130m fallhöjd så jag snittade typ 16 km/h dessa 5 km trots att det var stopp inför en del backar där det var sönderplogat. Sedan var det dax för förra årets chock, Risbergsbackarna... De knäckte mig förra året, men i år var jag förberedd på dem och det gick fint, jag trampade på fint hela vägen upp med typ 10km/h i snitt, det går uppför i 4 km med 120m stigning. Till Risberg tog det 1.08 (0.55) men med tanke på stoppen så... Då hade 5700 passerat.
Från Risberg, 35km, så är det ganska blandad terräng så det gick på ganska bra, med 12-13 i snitt, jag jag hade dåliga minnen av sträckan från förra året, då jag gick på låg fart med en "skuren" axel till Evertsberg. Nu tog det 1.13 (1.26) Då hade 5300 passerat.
Från Evertsberg, 47km, så började för mig okända marker, med "störtloppet till Vasslan", 160m på 6km och trots alla plogningar och stopp så snittade jag typ 17km/h innan man kommer till Lundbäcksbackarna, med typ 90m stigning på 4km vilket var med än jag trott så där blev det lite kämpigt och långt till Oxberg och med krampkänning i låren, men jag kom fram till Oxberg trots allt på 1.18. då hade 4800 passerat.
Från Oxberg, 63km, så så är det blandad terräng med en hel del stakning och jag kom i ett flow, med stakning även om det var lätt uppför och jag missade till och med "avstånd kvar-skyltarna" trots att jag letade efter 22km kvar, vilket skulle vara 3/4:e delar gjort... Sista biten upp mot Hökberg var lite segt dock, med typ 50m stigning på 2km, men nu började det gå mekaniskt så rätt var det var så var jag i Hökberg, det tog 0.59, då hade 4300 passerat.
Från Hökberg, 72km, så är det ganska lättåkt, mycket stakning och förvånande nog så orkade jag staka ganska bra trots allt och det var den tekniken som fungerade bäst då och till Eldris tog det 0.57, missade antalet passerat där, kanske började jag bli trött... däremot missade jag inte skylten "9km kvar" det var en fröjd att se, ensiffrigt efter nötande i 7,30. I Eldris hann jag med både dricka, bli intervjuad av Ana Barata från SVT så om ni har sett någon på TV som liknade mig så... Jag hann även att snacka valla med killarna från Swix och berömma dem för bra vallatips.
Från Eldris, 81km, är det bara att nöta på med stakningen och så är det några korta knäppor som behövde 10-15 diagonalsteg och det blev plötsligt en ännu skönare stämning i spåret, varje km skylt kommenterades ljudligt och det var nu med åkare som man kört tillsammans under ett par mil och när jag såg Moraparkens stora sporthall fick jag en klump i halsen, det var, ursäkta Franskan, för jävla skön känsla, för då hade jag koll på resten av vägen, efter alla sändningar man sett på TV genom åren och att sedan få svänga in på målrakan, som alla säger är så lång, var suveränt och det var inte jobbigt alls, trots några ilvilliga försök att grusa glädjen med en backe till, mitt på målrakan (den nya tunneln mellan sidorna av banan) och med lite skjuts ner från toppen så kunde jag glad och stolt glida in i mål, med 47 minuter på sista sträckan och på totaltiden 8,25,37! Då hade ca 3500 passerat
Fy Faaaan vad gôtt!!!
Min kusin åkte in på 7.05, grattis Björn!!!
Summering:
Med tanke på uppladdningen och grundförutsättningarna så hade jag satt ett mål på 9 timmar, kanske 8.30 om det var bra före. Nu var det bra före men det förtog sig lite med att det gick FÖR fort för många och därför var spåren sönderplogade. Jag hade uppskattat rälsspår ner för alla backarna så man hade kunnat ösa på för fullt, nu hade jag lägre toppfart än förra året, trots snabbare spår, beroende av att i "hissarbackarna" var det sönderkört.
Var det rätt att starta klockan 8? Både ja och nej, det blev som sagt väldigt sönderkört och 4500 personer att passera så visst hade det varit bättre att starta 7.03 eller liknande, men då måste man köa straxt innan man går och lägger sig...
Totaltiden var som sagt 8,25 och jag stod still ca 55 minuter allt som allt, med drickastoppen och de andra stoppen.
Hur mår kroppen idag?
Nja... Slut i låren och vaderna, tåböjarlederna, ont under fötterna, lite diverse skavsår och blåsor, stel i ryggen och ont i axlarna på samma ställe som förra året, fast 43km värre... Men det går över.
Nu skall kroppen få läka några dagar, sedan startar uppladdningen inför Vätternrundan, den 15:e juni.
Wish me luck...
/Rob
↧
Dax för nya mål...
Då var som sagt Vasaloppet över för denna gång och nu är det full fokus på Vätternrundan.
Der är ju en nätt tripp på typ 30 mil på en smal och hård cykelsadel.
Just nu är det lite kallt att cykla ute så det får bli den roliga trainern i garaget. Mitt mål är att cykla 90 mil innan Vättern, det är så långt som jag har hemifrån, runda Vättern och hem igen...
Just nu är jag uppe i typ 8 mil på trainern, men det är såååå trist, jag längtar verkligen ut på vägarna.
/Rob

↧
Garmin Forerunner 310XT - utvärdering
Jag har en träningskompis som heter Garmin Forerunner 310XT, sedan oktober 2010.
Under våra träningar tillsammans har vi till dags dato gjort 1405,23km, under 100:23:11 h:m:s så vi har lite att snacka om när vi ses...
Vad är en Garmin 310XT?
Man kan säga att det är en loggare av data, den hanterar tid, distans och höjdförändring via GPS samt puls via pulsbälte, man väljer själv hur datan skall presenteras och vad man vill se, både under träningen och efter, vid analys i datorn. Datan skickas över trådlöst från klockan till datorn, som sedan laddar upp datan till Garmin Connect "i molnet"
Det går att se all möjlig data om passet, med tid, distans, medelfart, maxfart, kaloriförbrukning, total tid, rörlig tid, presentation per km eller varv om man vill det, höjdförändring +/-, pulssnitt och max per km och säkert massor till. Dessutom kan man spela upp passet efteråt, på kartan där basdata presenteras i "realtid" som man kan justera i X-fart
Vad gör vi tillsammans då?
Löpning, perfekt att hålla koll på tempo, distans och puls.
Paddling, samma där vid träningspass, mäta distans på långpaddlingar och logga rutter.
Rullskid- och längdåkning, koll på distanser och tid i spåret
Cykling, samma där, distans och tid och bra att ha koll på hastighet och snitt
Hur har den fungerat då?
Jag har bara goda saker att säga om min kompis, den har fungerat bra, lätt att hantera och ladda och lätt att ställa in vad man vill visa beroende på typ av användning.
Inget negativt?
Njae, kanske att armbandet är lite kort, framför allt om man vill ha den utanpå en träningsjacka när det är kallt. Sedan är den för klumpig att använda som daglig klocka, för det är en koloss! Även designen är väl lite så där, även om jag gillar orange, men...
Jag har funderat på alternativ och Garmin har fina kompisar till cykeln, med motsvarande funktioner, fast större display och enhet, men då blir det en isolerad sak till cykeln och eventuellt till paddlingen.
För att göra den lite mer cykelmässig så har jag skaffat ett fäste som gör att klockan sitter bra på styret och jag slipper att den snurrar runt på styret
Om jag fick önska så skulle det vara en smidigare klocka som gick att använda dagligdax samt att det går att använda till "alla" sporter som jag håller på med.
Suunto släpper en ny kompis snart, Suunto Ambit, sugen som tusan, den har lite andra funktioner och jag ville ha en Suunto när jag skaffade 310:an, men den gick inte att få med GPS plottning och den var inte MAC-kompatibel.
Med nya Ambit är båda dessa "problem" lösta, vi får väl se... känns lite som ett i-landsproblem, men prylar är ju alltid kul...
/Rob
Under våra träningar tillsammans har vi till dags dato gjort 1405,23km, under 100:23:11 h:m:s så vi har lite att snacka om när vi ses...
Vad är en Garmin 310XT?
Man kan säga att det är en loggare av data, den hanterar tid, distans och höjdförändring via GPS samt puls via pulsbälte, man väljer själv hur datan skall presenteras och vad man vill se, både under träningen och efter, vid analys i datorn. Datan skickas över trådlöst från klockan till datorn, som sedan laddar upp datan till Garmin Connect "i molnet"
Det går att se all möjlig data om passet, med tid, distans, medelfart, maxfart, kaloriförbrukning, total tid, rörlig tid, presentation per km eller varv om man vill det, höjdförändring +/-, pulssnitt och max per km och säkert massor till. Dessutom kan man spela upp passet efteråt, på kartan där basdata presenteras i "realtid" som man kan justera i X-fart
Vad gör vi tillsammans då?
Löpning, perfekt att hålla koll på tempo, distans och puls.
Paddling, samma där vid träningspass, mäta distans på långpaddlingar och logga rutter.
Rullskid- och längdåkning, koll på distanser och tid i spåret
Cykling, samma där, distans och tid och bra att ha koll på hastighet och snitt
Hur har den fungerat då?
Jag har bara goda saker att säga om min kompis, den har fungerat bra, lätt att hantera och ladda och lätt att ställa in vad man vill visa beroende på typ av användning.
Inget negativt?
Njae, kanske att armbandet är lite kort, framför allt om man vill ha den utanpå en träningsjacka när det är kallt. Sedan är den för klumpig att använda som daglig klocka, för det är en koloss! Även designen är väl lite så där, även om jag gillar orange, men...
Jag har funderat på alternativ och Garmin har fina kompisar till cykeln, med motsvarande funktioner, fast större display och enhet, men då blir det en isolerad sak till cykeln och eventuellt till paddlingen.
För att göra den lite mer cykelmässig så har jag skaffat ett fäste som gör att klockan sitter bra på styret och jag slipper att den snurrar runt på styret
Om jag fick önska så skulle det vara en smidigare klocka som gick att använda dagligdax samt att det går att använda till "alla" sporter som jag håller på med.
Suunto släpper en ny kompis snart, Suunto Ambit, sugen som tusan, den har lite andra funktioner och jag ville ha en Suunto när jag skaffade 310:an, men den gick inte att få med GPS plottning och den var inte MAC-kompatibel.
Med nya Ambit är båda dessa "problem" lösta, vi får väl se... känns lite som ett i-landsproblem, men prylar är ju alltid kul...
/Rob
↧